Marsvin

Denna artikel anses undermålig och behöver kvalitetskontrolleras för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Motivering: Wikipedia är ingen bruksanvisning Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll.

Denna artikel handlar om djuret marsvin. För andra betydelser, se Marsvin (olika betydelser).

?Marsvin
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Gnagare Rodentia
Underordning:	Piggsvinsartade gnagare Hystricomorpha
Familj:	Marsvin Caviidae
Släkte:	Cavia
Art:	Marsvin
Vetenskapligt namn
§Cavia porcellus Auktor: Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Marsvin kommer av tyskans Meerschweinchen som betyder "liten havsgris". Marsvinen kom med skepp från Sydamerika där de hölls som husdjur främst för köttets skull, men i Europa fick de aldrig någon betydelse som matdjur, utan hölls redan från början som sällskapsdjur och efter det även som försöksdjur. Marsvinet är ett populärt och lättskött sällskapsdjur som finns i flera färger och färgkombinationer.

Ursprung

Det vilda marsvinet kommer från Anderna i Sydamerika. Marsvinets föregångare fanns redan under eocen, vilket var för ungefär 15 miljoner år sedan. För ca 5 miljoner år sedan fanns det som mest elva arter. Sedan minskade variationen. Indianer i Peru var de första att ha marsvin som "husdjur" och de användes som offergåvor till inkagudarna. Under 1500-talet upptäckte nederländska resande marsvinen och de tog med sig dem till Europa. Från detta har marsvinen fått sitt namn; de kom från havet och såg ut som små grisar, havsgrisar.

Redan på 1700-talet började man använda marsvinet som laboratoriedjur och de används idag bland annat i allergitester.

Livslängd

Marsvin lever vanligen fyra till sex år, men kan i vissa fall bli upp till sju-åtta år gamla. Det äldsta marsvinet man känner till blev 15 år gammalt enligt Guinness rekordbok.

Parning

En marsvinshona är brunstig ungefär var 14-16:e dag. För att vara säker på att marsvin parar sig bör man låta honan och hanen gå tillsammans i fem veckor. Då har hanen två brunstperioder på sig att lyckas para sig med honan.

Honan ska vara minst fem månader när hon parar sig första gången, men hon måste vara under ett år gammal när hon föder sin första kull, 8-10 månader är exemplariskt. Är hon äldre så finns det risk att hennes bäcken har stelnat så att hon får problem att föda. Om man vill ha flera kullar så ska det inte gå längre än sex månader mellan kullarna, men honan får inte heller bli omparad alltför ofta. En marsvinshona klarar inte att föda många kullar efter varandra utan vila emellan. En hona bör inte få fler än 3 kullar per 12-månaders period. Honan är dräktig i omkring 68-72 dygn och föder 1-6 ungar (genomsnitt 3-4) som skall hållas med sin mamma i minst fyra veckor.

När honan är i treårsåldern bör hon inte längre bli parad.

Rangordningen

En marsvinsflock består i vilt tillstånd av åtta till tio marsvin, varav en hane och resten honor och ungar. Om flera hanar tvingas ihop i samma flock är det den som är störst och starkast som får högst rang. Hanen med högst rang får para sig med honorna, de lägre stående hanarna får bara para sig med överblivna honor.

Även honor har en rangordning. Den största och starkaste honan har högst rang. Eftersom det är naturligt för marsvinshonor att leva med andra marsvinshonor i vilt tillstånd, är det också lättare att para ihop två tama honor, men även dessa kan bråka.

Två hanar går lika bra att ha ihop som två honor. Det man bör tänka på när man köper hanar är att man antingen ska välja två små som får växa upp tillsammans eller en liten och en vuxen, eftersom rangen då redan är klar.

Om man har två hanar bör man inte låta dem träffa honor, eftersom riskerna för bråk ökar, men det är långt ifrån omöjligt att det fungerar utmärkt även med två avelshanar.

Även om man väljer honor så måste man vara försiktig när man sätter ihop nya individer, riskerna för bråk när man sammanför äldre honor är dock mindre än med vuxna hanar.

Man bör dock aldrig ha en hona och en hane gående ihop permanent om ingen är steriliserad/kastrerad.

Kullen

Honan föder normalt sin kull under ett tak i skymning eller gryning och bygger alltså inte bo. Kullen består normalt av tre till fyra ungar, men den största kända kullen i Sverige bestod av åtta ungar som alla levde efter födseln. Detta är dock en för stor kull för att det ska vara hälsosamt för honan.

Ungarna väger normalt mellan 70 och 100 gram men vikten beror på kullstorleken.

Ungarna ska stanna hos sin mamma i minst fyra veckor. Om en hane ingår i kullen så måste denne skiljas från kullen när han är fyra veckor, annars finns risk att han parar sig med sina systrar eller sin mamma. Ofta börjar hanungar uppvakta sin mamma och systrar redan vid ett par veckors ålder, men de tränar bara och är för små för att kunna para sig. Om hanen är väldigt stor (300 gram) kan man tvingas att flytta honom tidigare. Hanen (pappan) bör inte gå kvar när honan föder, eftersom han då kommer att para sig med henne så fort ungarna är födda.

Marsvin som sällskapsdjur

Marsvin finns genom en selektiv i en mängd varianter. De delas dels in i korthåriga, strävhåriga och långhåriga, men även efter färg. Dessutom börjar också nakenmarsvin, som kallas skinny, bli vanliga.

En golvyta på 50 x 60 cm per vuxet marsvin rekommenderas till deras bur. Ju större bur desto bättre. Golvet skall vara täckt med halm, kutterspån eller hö. Bottenmaterial som till exempel spån är mindre bra eftersom de dammar mycket och de kan packa ihop sig vid hanens könsorgan och orsaka hudinflammation. I buren ska det även finnas ett litet hus att gömma och sova i.

Eftersom marsvin är sociala djur bör man ha minst 2 djur. Nya hanar slåss ibland om de sätts ihop som vuxna. Äldre dominanta djur kan tugga på mer undergivna djurs öron eller hår. Marsvin kan inte leva tillsammans med kaniner, eftersom kaniner lätt kan skada marsvin och de olika raserna kräver olika kost.

Hö är en viktig del av marsvinets kost och skall utgöra ungefär åttio procent. Marsvin skall även äta grönsaker och marsvinspellets. Marsvin behöver en C-vitaminrik kost vilket man enklast och billigast ordnar genom att ge färska grönsaker dagligen, t ex paprika, persilja. Skörbjugg, som sjömännen fick när de var ute för länge till havs, drabbar även marsvinet när de inte får i sig tillräckligt med C-vitamin.

Medelåldern för ett marsvin är 5-6 år, men vissa blir upp till 8-9 år gamla.

Marsvin har ett lugnt temperament, är lätta att sköta, renliga och relativt tysta (de sjunger, kurrar och visslar). Ett marsvin biter dig sällan utan piper oftast till om du gör något som den inte gillar.

Förvuxna tänder är ett av de vanliga problemen hos marsvinet, vilket uppkommer vid felaktigt bett eller om marsvinet inte har fått tillräckligt med hö.

Det är mycket viktigt att marsvinet har en eller flera kamrater (av samma kön om det inte ska bli ungar), då marsvinet är ett flockdjur och ska leva tillsammans.

Raser

Marsvinsraserna är indelade i tre huvudkategorier:

Det finns även "ostandardiserade" marsvin. Samtliga raser finns i många olika färger och teckningar.

Föda

Marsvin äter gräs, hö, spannmål, frukt och grönsaker. Hö är basfodret i marsvinens näringskedja då de behöver kostfiber för att deras matsmältning ska fungera. Utan tillräckligt mycket kostfiber dör de. Hela 80% av deras foderintag ska bestå av hö/gräs.

En annan viktigt funktion för vallfodret är att marsvinens tänder slits. De kan annars växa sig för långa och orsaka stora problem för djuret.

De äter även sin egen avföring, blindtarmsinnehållet, för att få i sig de näringsämnen som inte upptagits av kroppen. Detta beteende kallas caecotrofi. Eftersom de kan inte bilda C-vitamin själva behöver marsvin daglig tillgång till detta. Ett utmärt sätt att tillgodose C-vitaminbehovet är att dagligen ge grönsaker, såsom vitkål, broccoli, persilja och paprika.

Marsvin ska alltid ha fri tillgång till friskt vatten och hö eftersom marsvin är betesdjur och inte av natur kan leta efter "flygande föda", då detta kan leda till att de förstörar sina nackar och ryggar.

Sjukdomar

• Flytningar från nosen och nysningar är symptom på förkylning, snuva och influensa. Sjukdomen har troligen uppkommit på grund av drag. Ställ buren på ett varmt, dragfritt ställe. Isolera från andra djur för att undvika smitta. Kontakta veterinär om symptomen kvarstår eller förvärras eftersom detta kan leda till dödlig lunginflammation.

• Nossvamp kan uppstå om marsvinet fått för mycket sur mat, till exempel päron, äpple eller tomat. Ge denna typ av mat högst en gång/vecka.

• Avbruten framtand kan uppkomma till exempel om marsvinet släppts ner snabbt i buren och sprungit in i motstående vägg. Undvik detta genom att släppa ner det försiktigt med marsvinets ansikte mot ditt. Fila ner den andra tanden till samma nivå. När de båda växt ut måste du kontrollera tänderna och fila några gånger tills det fungerar igen. Marsvinets framtänder blir för långa om marsvinet inte fått något att slipa tänderna med. Ge grenar, knäckebröd och hårt torrfoder i förebyggande syfte. För långa framtänder är ofta ett tecken på att även marsvinets kindtänder är för långa. Detta hindrar djuret från att äta ordentligt och kan även orsaka sår i munnen. Veterinär bör därför kontaktas om man misstänker att marsvinet har problem med tänderna.

Ögon

• Ögoninflammation orsakas av bakterier eller virus. Ögat blir irriterat, rinnande eller varigt. Ögonirritation kan uppstå då djuret fått ett främmande föremål i ögat, t.ex. ett höstrå, eller fått ett bett vid slagsmål. Kontakta genast veterinär om det är varigt, om djuret kniper med ögat eller om det har en grå missfärgning.

Öron

• Bakteriell infektion i innerörat gör att djuret mår dåligt, det håller huvudet snett och ruskar på det (detta kan även vara symptom på tumör eller hjärnblödning). Kontakta veterinär för antibiotikabehandling.
• Svampinfektion i ytterörat ger en obehaglig doft och syns som mörka beläggningar. Kontakta veterinär.
• Bitskador kan uppstå om burkamrater nafsar i örat. De läker av sig själva om det är en liten skada. Om såret blir inflammerat måste man kontakta veterinär.

Päls och hud

• Marsvinsskabb (sellnick). Symptom på denna plågsamma sjukdom är klåda, kala fläckar i pälsen (framför allt på magen och i nacken), håravfall. Marsvinet kan klia sig så mycket att det orsakar sår. Marsvinet kan också få kramper och springa runt. En skabbinfektion måste genast behandlas av veterinär med hjälp av Ivomec.
• Static lice är ett kvalster som lever av marsvinets hud. Det smittar från marsvin till marsvin. Man kan se kvalstrets små ägg genom att dela på pälsen och ha bra ljus. Äggen är grå-bruna och finns längst in på hårstrået, närmast kroppen. Behandla genom att bada marsvinet med ett ohyreschampoo som Dermocan (finns på apotek och i djuraffärer), två gånger med 14 dagars mellanrum.
• Löss. Marsvinet kliar sig mycket. Löss är små, vinglösa, platta insekter.
• Ringorm är den enda sjukdom som kan smitta från marsvin till människa. Det är en hudsvamp. Man ser att marsvinet har denna genom klåda, håravfall och skorvig hud. Gå till vetetrinär för behandling.
• Sår behandlas genom att man klipper bort hår runtomkring såret och tvättar med vatten samt desinficerar med Jodopax. Om såret blir inflammerat eller svårläkt eller om djuret får feber blir det hängigt, varvid veterinär kontaktas.
• Pälsbitning är när marsvinet biter på pälsen, oftast på burkamratens. Ge mycket hö och annat att sysselsätta sig med.

Tassar

• Hudförhårdnader är inte farliga, de kan se ut som en extra klo. Klipp bort försiktigt, var försiktigt så att det inte börjar blöda.
• För långa klor gör det obekvämt att gå och klorna måste klippas. Klipp inte för nära pulpan (det mörka i klon). Klipp regelbundet.
• Inflammation yttrar sig genom att tassen blir svullen och rodnad. Kan orsakas av dåligt bottenmaterial. Använd ett tjockt lager mjukt och rent kutterspån. Kan också bero på att djuret är så överviktigt att tassen blir överbelastad. Ge mycket motion och rätt foder.

Inre skador

• Förstoppning orsakas av fel typ av mat, plötslig ändring av foder eller för lite motion, stress i samband med till exempel miljöombyte, men framförallt av för lite hö eller uteblivet färskfoder. Kontrollera att du ger ditt marsvin rätt mat, rätta till det vartefter och håll sedan utfodringen noggrant. Om situationen är akut måste veterinär kontaktas.
• Diarré kan vara farligt om djuret inte får i sig tillräckligt med vätska, eftersom mycket av vätskan försvinner i avföringen. Diarré orsakas ofta av en annan sjukdom. Kontakta veterinär.
• C-vitaminbrist (skjörbjugg). C-vitaminbrist drabbar främst dräktiga honor och ungar. Symptomen är vingliga ben, ovilja att röra sig, svullna leder och revben, spontana blödningar från bland annat tandkött, eventuellt diarré. Om sjukdomen inte botas, får marsvinet så småningom så kallad marsvinsförlamning, dvs. bakbenen förlamas helt och marsvinet kan inte gå. Kontakta veterinär! Denna sjukdom kan vara dödlig!
• Benbrott och inre skador förorsakade av yttre våld. Om marsvinet ramlar från en höjd (till exempel bord eller famn) kan det få inre skador. Det syns genom att marsvinet verkar ha ont eller svårt att gå. Gå till veterinären för undersökning. Denna typ av skador kan förebyggas genom att djuret inte lämnas utan uppsikt på till exempel bord. Ta det också försiktigt när du precis har fått hem ditt marsvin och ska lyfta och bära det. Marsvinet kan vara rädd och sprattla till så att du tappar det.
• Trumsjuka är då buken blir svullen och ömmar vid beröring. En mycket smärtsam sjukdom som beror på mycket dåligt foder eller plötsliga foderförändringar. Den kan också uppkomma i samband med infektionssjukdomar. Ta bort allt foder, även hö. Sjukdomen är livshotande och du måste genast söka upp veterinär. För att förebygga denna sjukdom ska du inte ge mycket rödklöver (gasbildande foder som är skadligt) och övergå till annat foder försiktigt och långsamt.
• Tumörer är vanligast på äldre djur. Kontakta veterinär som kan avgöra om operation kan ske eller om marsvinet bör avlivas.
• Värmeslag kan marsvinet få om det utsätts för stark värme. Ha inte marsvinet i bilen på sommaren. Hjärnan svullnar på marsvinet och det är akut livshotande. Sök omedelbar hjälp!
• Matvägran. Ett marsvin kan få problem om det är utan mat i ett dygn, i vilket fall djuret snabbt blir sjukt. Orsakerna kan vara många, till exempel för långa tänder eller sjukdom. Om marsvinet matvägrar måste det stödmatas med till exempel vanliga grönsaker mixade, barnmat, honungsvatten och sötad yoghurt. Ge lika mycket mat som marsvinet brukar få, dela upp matningen i många korta stunder under dagen. Om marsvinet inte dricker måste det matas med vätska. Om marsvinet inte ätit själv på en tid slits inte tänderna ner och de växer sig för långa. Då vill det inte äta på grund av det, så tänderna måste kontrolleras och eventuellt slipas ned.

Lagen

Enligt DFS 2005:8[1] gäller följande:

• Marsvin ska hållas minst två och två, såvida inte marsvinet i fråga är aggressivt och kan skada andra marsvin.

• Lagen rekommenderar att ungarna är minst fem veckor innan de skiljs från modern.
• Buren måste inredas så att marsvinen kan söka skydd.
• Marsvin ska ha fri tillgång till grovfoder (hö, gräs eller liknande).
• Ensamhållet marsvin ska ha min 0,3 m² att röra sig på, grupphållna djur minst 0,15 m²/djur. Avelshonor med ungar ska ha minst 0,25 m²/avelshona.
• Buren/inhägnaden får inte vara mindre än 40 cm på kortaste sidan och minst 25 cm hög.

Externa länkar

• Svenska marsvinsföreningen organiserar marsvinsintresserade.
• Djurskyddsmyndigheten
• http://www.humlan.just.nu/
• http://www.maxat.org/merlin